Gaser i magen
Gaser i magen är normalt inte farligt och beror sällan på någon allvarlig sjukdom. Alla har en viss mängd gaser i mag- tarmkanalen. Cirka 0,5 – 1,5 liter gas bildas varje dygn. Huvudsakligen består gasen av nedsvald luft.
De besvär vi får av gaser är rapningar, känsla av uppspänd buk, buller i magen, ont i magen/magknip och att man släpper mycket gas genom ändtarmen. Gasen lämnar magen och tarmarna antingen genom munnen eller också ändtarmen. Många tycker att det är pinsamt att släppa sig och det gör att man blir bekymrad över att ha mycket gaser i tarmen. Det är dock viktigt att man låter luften komma ut, eftersom man kan få mycket ont om stora mängder luft samlas.
70% av gasen är nedsvald luft
Vi sväljer ca 70 gånger i timmen och den största delen av de gaser som finns i mag- tarmkanalen kommer från luft som vi sväljer ner (70 %). Den nedsvalda gasen kan också komma från mat eller dryck vi äter och dricker och som innehåller mycket luft, som till exempel kolsyrad dryck. Att tugga maten ordentligt samt att äta långsamt minskar mängden luft som sväljs ner. Stress gör att vi sväljer mer luft, liksom rökning och tuggummituggande. Att suga på hårda karameller ökar också mängden svald luft.
Endast en liten del gas bildas i tjocktarmen
En liten del av gaserna (10 %) i tarmen kommer från bakterierna i tjocktarmen. Den mat som inte bryts ner använder bakterierna som energikälla och i den processen bildas gaser. En mindre del kan gå ut i blodet och passera via lungorna och försvinner i utandningsluften medan en annan del försvinner genom att det används av andra bakterier. Dock lämnar huvuddelen av dessa gaser kroppen via ändtarmen. Vissa livsmedel kan bidra till mer gasbildning än andra. Exempel på sådana livsmedel är vitkål, brysselkål, ärtor, blomkål, vetekli, lök, bönor, sorbitol och xylitol. Om man ökar mängden fibrer i kosten ökas ofta mängden gas. Om det ger mycket problem kan man öka fibermängden lite i taget. Om man har besvär med uppblåsthet, till exempel på grund av IBS (Irritable Bowel Syndrome) kan man behöva minska sitt fiberintag och delvis ställa om sin kost för att minska den mängd gas som produceras i tjocktarmen. Sjukdomar som celiaki (glutenintolerans) eller laktosintolerans kan ge mer gas eftersom kroppens förmåga att bryta ner näringsämnen försämrats till förmån för fler gasbildande bakterier.
Gasen måste ut
Mängden gas som bildas varierar från person till person. Efter att man svalt luft stannar den en stund i magsäcken för att sedan tömmas i mindre portioner till tunntarmarna där gasen passerar snabbt. I tjocktarmen samlas gasen i lite större mängder innan den släpps ut via ändtarmen. De flesta släpper sig runt 20-25 gånger per dygn. Det mesta kommer ut när vi sover utan att vi märker det. Endast en liten del av gasen innehåller svavelföreningar som kan lukta. Men ut måste den och det finns bara två vägar – genom munnen eller genom ändtarmen. Att rapa, släppa sig samt att tömma tarmen är det bästa sättet att minska gasbesvären. Fysisk aktivitet brukar också underlätta för gaserna att ta sig ut.
Gaser och graviditet
I slutet av en graviditet och några dagar efter förlossning kan man få extra mycket besvär med gaser. Gasen ger mer besvär eftersom fostret tar upp ett så stort utrymme samt att tarmarna arbetar långsammare på grund av hormonförändringar.
När ska man söka läkare?
Det är väldigt ovanligt att gasbesvär beror på en allvarlig sjukdom. Är man orolig kan man ta kontakt med sin vårdcentral. Kontakta vårdcentral om du är över 45 år och inte känt av liknande besvär tidigare, om du har blod i avföringen, gått ner i vikt och/eller förlorat aptiten och om magen känns uppblåst på morgonen.